OBS! Känsliga läsare som inte klarar av spyor och bajs bör sluta läsa nu ;-)


Så då har man då åkt på den första magsjukan som opererad. Magsjuka är ett helvete i vanliga fall men att må så jävla illa och inte kunna spy... det är fan värre. Att bara ulka och ulka utan att få upp något tar död på dig. Och illamåendet försvinner ju liksom inte... du får istället bara jääävligt ont i magen. Och feber. Och frysningar. Och svettningar. Och matthet. Och plenti från det andra hållet.
Heliga makaroner vilket dygn...
Min första tanke igår var att det här är en dumping. En rejäl sådan. Som opererad så tänker man självklart att allt har med operationen att göra, men även jag kan faktiskt bli magsjuk ;-) För visst är det magsjuka... det sitter ju i fortfarande. Men jag blev rädd igår, min resa har ju gått så smärtfritt och jag tänkte genast att det nu var en komplikation. Tarmvred? En äppelbit som fastnat i tarmen? Tack och lov var det bara vanlig magsjuka ;-)
Nu har jag dock lyckats få i mig lite blåbärssoppa och ett halvt knäckebröd. Jag hoppas på att behålla det.

Jag återgår till boken och sängen nu. Orkar inte så mycket mer.

Över och ut.