Efter min käftsmäll som jag fick för ett år sen så klarar jag inte riktigt av att köra på i trehundra knyck längre. Min kropp säger tvärt ifrån och tack och lov har jag lärt mig att lyssna på den. Har man väl bränt ut sig och tappat allt en gång så tror jag aldrig man blir helt frisk.  Jag kommer nog alltid känna av stressen snabbare än andra.
Den här obeskrivliga tröttheten går inte att förklara. Den här gången fick jag också ont i halsen, bihålorna, inflammation i tandköttet och värk i kroppen. Så nu har jag sovit i två dagar och det får räcka.  Vet också med mig själv att jag måste rycka upp mig för annars fastnar jag i mattheten.

Utbrändhet är inget man blir fri ifrån, det finns med dig alltid. Du måste bara lära dig att hitta nya vägar runt den där vägen som går käpprätt ner i mörkret. ..