
Fick världens största fläskläpp också. Syns dock inte så tydligt på bilden men fan vad det känns.... Antaligen så fick jag mig väl en smäll när jag vart intuberad under narkosen. Den är något mindre idag så det går åt rätt håll ;-) Sövdes vid 8-tiden i måndags morse. När jag rullades in i operationssalen så kom nervositeten på allvar. Jag blev riktigt rädd och tack och lov för de snälla narkossköterskorna. Då insåg jag ju på riktigt att jag faktiskt skulle sövas och det finns en risk att man inte vaknar upp igen. Lamporna i taket började snurra och sen minns jag inget mer förrens fyra timmar senare då en sköterska på uppvaket talar om för mig att min mamma har ringt. På kvällen, uppe på avdelningen, fick jag prova på att dricka lite vatten och det gick bra. På tisdagsmorgonen fick jag saft och thé, sen till lunch blev det tomatsoppa och den smakade himelskt.... Har nog aldrig ätit något så gott förut ;-)
Idag har det varit lite svårare att äta men jag ger mig fan på det. Har suttit med en svampsoppa nu i närmare 40 minuter och den är inte riktigt slut än, men jag börjar se botten... haha.
Nu är det gjort och det känns overkligt på något sätt. Men jag är peppad och ser fram emot utmaningen jag har framför mig.
Nu panodil, lite mer soppa och sen mys med katterna!