Jag och världens finaste Veronyca hade ett långt och underbart samtal igår om relationer. Jag har på det sista reflekterat en hel del över diverse relationer som jag har i mitt liv, varför jag har dem, hur de ser ut osv.
Vi insåg båda att vi allt för länge varit sådana där som håller fast, vi är nästan alltid "the doers", de som hör av sig och ser till att man träffas.
Den som man alltid kan vända sig till för hon lyssnar, hon är alltid vännen.
Men det är fan bra med det nu! Det tar så jävla mycket energi från mig och såvida jag inte själv får tillbaka så tänker jag faktiskt inte ge. Jag finns här och om någon vill mig något så ja... ring, skicka sms eller vad fasen som helst. Jag är trött på att vara den som allt för ofta initcierar.
Nu tänker jag fokusera på de relationerna i mitt liv som ger mig så mycket kärlek, glädje och energi tillbaka. De relationerna där jag får vara stöttepelare men där likväl den andra partern är min stöttepelare.
Vänskap på lika villkor.
Närhet på lika villkor.
Intimitet på lika villkor.
Kärlek på lika villkor.

Jämnställda relationer helt enkelt.
Because I'm worth it!