Satt här, drack mitt morgonkaffe och råkade på nått sätt hamna på Hanna Fridéns blogg och satte kaffet i halsen. Jag brukar inte följa hennes blogg, hon är lite för radikal för mitt tycke, men inlägget jag läste gav mig fasen gåshud. Och inte av goda rysningar....
Efter att ha surfat lite på hennes sida, läst några av hennes inlägg så får jag lyfta på hatten och erkänna mig besegrad. Hon är fan en stor kvinna! En stark kvinna! Och jag önskar att vi vore fler som henne. Hennes kamp gentemot näthatet är beundransvärd.
Nu hamnar hon under länken av bloggar jag följer.

Hejja Nemi!