Har i över fyra veckor nu dragits med en hemsk huvudvärk dagligen. Det har blivit min vardag på nått vis och de dagar som den inte är så påtaglig är det nästan som att den inte finns där, men det gör den. Imorse när jag vaknade var den extrem och värktabletter hjälpte bara en kort stund därför valde jag att gå hem tidigare från jobbet. Att sitta framför datorskärmen gjorde det bara värre. Att prata med folk i telefon var en plåga. Och det är det som är mitt jobb :/ 

Vissa dagar gör värken att det är svårt att fokusera, ljuset från skärmen förvärrar och allt prat gör hjärnan bedövad. Lunchen tillbringas på soffan med en filt över ögonen för att få lite mörker. 

Var hos läkaren i onsdags och får en nonchalant axelryckning och ett "fyra veckor är ju inte så länge" 

Att jag sen får hjärtklappning och andnöd i tid och otid brydde han sig inte om. Inväntar nu mina provsvar och visar de ingen vitaminbrist så bokar jag ny tid, med en annan läkare. Förstår inte varför så många läkare totalt saknar empati!? 

Har tyvärr stött på allt för många nonchalanta, speciellt då jag vägde 40 kilo mer än vad jag gör idag. För då berodde allt på min övervikt. "Gå ner i vikt så ska du se att det blir bättre"

Nu blir det soffan och lite glass. Gott fredagsunneri! Imorgon är det äntligen Kristofer Åström på folkteatern!!!

Och då hoppas jag verkligen inte att huvudet bråkar...