Jag älskar den där lurvtussen du gav mig mormor! 

Förnyelse av hemmet!

Idag ligger jag utslagen i soffan med träningsvärk i hela kroppen, inflammation i axeln och omplåstrat knä. Det gör ont överallt och jag har extremt svårt att röra mig men... DET ÄR SÅ VÄRT DET! :)

Jag snubblade och drog i backen redan på uppvärmningen, slog i min axel så nu är den liksom lite ur funktion och skrapade i knäet så det är blodigt. Men jag gav inte upp och jag hade sjukt kul!
Nu sitter och jag och skakar av mjölksyra och fryser av förbränning.

Känner mig HÖG! Full av adrenalin och endorfiner! Träning is da shit.

Det här ska jag iväg och träna om några timmar. Shit vad kul det ska bli!!!!

Såg ni Kalla Fakta nu ikväll? Det handlade om hur kommunerna i vårt land anlitar konsulter för flera miljoner kronor så att LSS-handläggarna kan neka funktionshindrade som har rätt till assistans sina timmar. Jag ville skrika rakt ut när jag såg programmet. Jag blir så frustrerad och rosenrasande när människor raljerar och gör utsatta individers liv till ett skämt!
Vad min åsikt i denna frågan är vet ni redan. Jag kan för mitt liv inte förstå hur fan man kan värdesätta människors livskvalitet i pengar. Vi pratar om människor! Sådana som du och jag!
Men det som slår mig mest är kommentarerna jag sedan läser på Kalla Faktas facebooksida.... Självklart måste nån listig person komma med ett inlägg om att detta är invandringens fel. 
"Klart som fan att kommunerna måste dra ner utgifterna... De har enorma utgifter till våra NYsvenskar som kommer till oss... Man måste prioritera här i kommunen säger dom. DETTA är fakta, då jag själv jobbar inom kommunen och är socialarbetare (inget rasistiskt i det)"

Jag håller med om att vi måste prioritera. Jag håller med om att det är skevt i vårt system och att vi måste se över hur pengar fördelas. MEN jag håller då rakt inte med om att vi behöver prioritera bort dessa "nysvenska" som denna person så fint valde att kalla det! Vi behöver INTE prioritera bort vårt bistånd och hjälpinsatser som vi skickar utomlands (kolla bara på vad som hänt i Filippinerna nu, skulle de inte få vår hjälp?)
Vad vi däremot kan börja kolla över är vart våra skattepengar går... Tänker på Uppdrag Gransknings senaste program bland annat. Och alla de miljoner som kommunerna lagt ut för att anlita den här konsulten som gör sig rolig på människor bekostnad? Människors höga löner, snedprioriteringen i den frågan? Vårt konstanta konsumtionsbehov?

Visst, vi har fattigdom i vårt land. Vi har hemlösa. Vi har en vård och omsorg som är ibland under all kritik. MEN... folk svälter inte ihjäl i vårt land. Barn dör inte av att de får dricka förorenat vatten, eller inte får något vatten alls.
Vi måste börja se alla människor som människor. Inte vi och dom. Bara VI.
För vi är alla människor och en vacker dag så kan det vara du som behöver hjälpen. Och vad tänker du då om du inte får hjälpen?
Solidaritet. Slå upp det ordet i en ordbok.

Jag skulle gärna tjäna mer pengar men jag har så jag klarar mig. Jag lever inget flådigt flott liv men jag kan unna mig saker emellanåt. Jag behöver inte större boende, jag behöver inte en sommarstuga, jag behöver inte den nyaste bilen... Jag behöver en värld där vi bryr oss om varandra, där vi tar hand om varandra och månar om varandras liv. Där vi alla är medmänniskor.

Om ni inte såg programmet så kan ni se det här.

Mitt absoluta favoritplagg just nu: en gammal nattsärk från tidigt 30-tal, sydd av mammas sambos mamma!
Skönare plagg får man leta efter :)

 

Det är så otroligt ledsamt. Jag tog till gråten i morse när jag läste att Kristian gått bort. En människa som man följt så länge under hela hans kamp, det känns som att jag känner honom fast vi aldrig möts.

Samtidigt så får man tänka som så att han nu äntligen funnit frid och slipper smärtan.

Du finns för alltid i mångas hjärtan du vackra stjärna! 

"Så föll ett långsamt regn genom trädgården.

Och jag gick ut för att stilla en oövervinnelig törst."

Kristian Gidlund

Oyes I'm loving it!

Varit och tatuerat mig idag på Heidi Hay hos Brian. Är så sjukt nöjd!  Han lyckades slå alla mina förväntningar. 
En annan av killarna som jobbar kom och berömde hans arbete och frågade lite skämtsamt vad det föreställde varpå Brian snabbt svarade: an alligator fighting a dragon!
Så här har ni min drake... och alligator... ;)

Satt och pratade med en vän igår om min operation och hur långt den tagit mig. Jag har fortfarande nästan 20 kilos övervikt kvar men det spelar ingen roll.  För operationen har blivit lyckad för min del. Jag har aldrig varit en smal tjej men jag har alltid varit en levnadsglad och  utåtriktad tjej. När kilona smög sig på mig så tappade jag mig själv.  Jag slöt mig, vågade inte vara med själv i grupper där jag inte kände alla.  Jag kände inte igen mig själv och jag mådde fruktansvärt dåligt över det.
Idag är jag mig själv.  Jag mår så jävla bra och jag utvecklas hela tiden mer och mer till den kvinnan jag vill vara.
Jag är cilla, mitt i livet!
Att vara smal är inte allt.  Men att vara dig själv är lycka...

En solig dag i skräddartorpet

Calle och jag ligger på kökssoffan och lyssnar på åskan som mullrar.  Yoga har fullt upp med att jaga flugor...

För 25 veckor sen la jag ut den här bilden på instagram och skrev " här vill jag bo !" Och nu ska jag det. I en hel månad. Mitt torp som inte är mitt men ändå är mitt ;)
" När du verkligen vill något verkar hela universum för att du ska få din önskan uppfylld " - Paulo Coelho

Hipp hipp hurra för callebebis idag!

Jag har bokat tid för tatuering.  Den 9 september så sätter jag mig under nålen igen. Som vanligt är jag pirrig... "vill jag ha den här, är placeringen bra..."
Fick ett presentkort utav vackraste vero, vilket nog var tur... annars hade det aldrig blivit av, ha ha!
När jag berättade att jag ville ha en fjäder stoppade tatueraren mig och sa: "let me guess. .. the end of the feather will turn into birds?" Ha ha. Spot on! ;)
I bokningen vart han tvungen att skriva "very original! !" Humor hade han. .. och snygg var han ;)
Men skit sanma om den är vanlig. Jag blev kär i motivet första gången jag såg det. Så jag ska ha den!! ♥

Min fina fina mamma och jag på bröllopet i Djursdala

Morgonbak ger guld i mun.

Efter att ha rensat kylskåpet igår gav jag mig på skafferiet.  Insåg att jag har en massa saker där som jag behöver använda upp. För annars blir det bara att jag slänger det. Och speciellt nu då ekonomin är lite besvärad så måste jag se mer till det jag har och använda det. (Sen är det ju så jag vill och strävar efter att leva)
Så jag slängde ihop en deg som fick stå och jäsa i kylskåpet över natten. Blandade lite som jag kände för, skrädmjöl, grahamsmjöl,  havrekli och vetemjöl. Den torra delen av ingredienserna blev nog ca 9, 5 dl. Sen tog jag 1 dl mjölk, 4 dl vatten, 2, 5 dl kvarg och ca 2 msk flytande honung.  Blandande även i krossade linfrön och solroskärnor. Och en påse torrjäst.

Idag satte jag ugnen på 225 grader, bakade ut 12 bullar (inte knåda!) och in i ugnen ca 15-20 minuter.
Lätt som en plätt och riktigt gott!!

Så nu avnjuter jag nybakad fralla, smoothie och kaffe på en solvarm balkong och lyssnar på stadens brus.

Nu händer det mycket roliga saker! Om tre veckor är det semester.  Tjohooo! Och den firas in rejält med Håkan Hellström konsert i Helsingborg och hotell natt med barndomsvännen carro. Tjooooo, igen ;)
Först är det dock Doomdogs sista spelning med andy den 26/7 på stickys.  Sen sunny standup 29/7 och tillslut Håkan den 1/8.
Sen.... fyra härliga veckor i mitt torp! Som ägaren numera kallar "cillas" ;)

Har tagit mig en sisådär 36 år men äntligen så orkar jag fasen inte bry mig om hur min kropp ser ut i en bikini.  Det är varmt, vi är på stranden... nog fan tänker jag ha bikini på mig!
Är så trött på all kroppshysteri! Ja jag är fortfarande en tjockis men so what... jag mår bra. Är det ändå inte det som är det viktigaste?
Så här är min beachbody 2013 med volanger och allt! ♡

Morgonstund...

Min älskade mesfröken tycker inte alls jag ska läsa på morgonen....

Ett bröllop att för alltid minnas

Vilken vecka! Vilket bröllop! Jisses!! 

Att få vara med att skapa något så vackert tillsammans är fantastiskt. Vi har dekorerat, jagat porslin, lagat mat, pyntat, fnissat, druckit vin, planerat, kört som idioter, fått vika våra kontrollbehov, samsats, ilsknat till... men ack så himla fint det var! Jag har den här veckan i mitt hjärta för alltid.  Jag kommer minnas denna lördag med kärlek och värme. 29/6-13. Dagen då min allra bästa vän gifte sig med sin Tommy.

Många har enorma budgetar för sina bröllop. Tar säkert stora lån för att anlita planerare, catering, serveringspersonal, köpa dyra klänningar osv. Men jag måste säga att oavsett hur stor budget du än må ha så kan det inte klå detta bröllop. Så unikt! Halva Vimmerby har engagerat sig i detta. Bara second hand, lånade eller skänkta saker. Dekoren har gjorts för hand. ALL mat lagades i Veronycas mammas kök under veckan. Den buffén gick inte av för hackor vill jag lova! Mitt i all stress glömde vi hämta bröllopstårtan, hoppsan ;-) Men det löste sig med snälla människor som hasta iväg på kvällen för att plocka upp den och jag distraherade gästerna med en lek och sång. Brudparet märkte ingenting ;-)

Jag var jättenervös för mitt uppdrag och jag började gråta ett ANTAL gånger, vilket jag också förvarnade gästerna på i mitt tal. Jag är ju blödig, haha.

Men jag gjorde succé och fick mycket beröm efteråt!

Här har vi påbörjat utsmyckningen...

 

Det tar sig.

 

 Vackert!!

 Fredags kväll. Allt klart.

 

 Jag och Linda, en utav de andra brudtärnorna

 

  Jag och den vackraste av alla. Veronyca, vår brud.

 

 Håruppsättningen!

Det regnade, men lagom till vigseln så sprack det upp!

 

 

Nu har vi satt oss till bords.

Min plats med mina hemliga gömmor ;-) 

Brudparet!

  Linda 

Nu är det full rulle på dansgolvet som gäller. 

Som ni ser, glädjen är total!!!

 

En mycket nöjd toastmadame pustar ut!

Att jag sen i en glädjegalopp störtade hejdlöst plattfall på dansgolvet och nu förmodligen sitter med en liten fraktur i vänsterhanden och blåmärke på kinden är en helt annan historia.... ;-)

..

Vi håller på och förbereder bröllop för fulla muggar.  Ett tjusigt ekobröllop med inget nytt utan enbart secondhand, lånade och skänkta saker. Vi lagar all mat själva med ekologiska och närproducerade råvaror, i den mån vi kan.
Här snackar vi kärlek till varandra och vår jord!

Testade att rosta mandlar hemma i ugnen. Jisses vad gott det blev!

2 dl vatten
4 tsk salt
200 gr sötmandel

Koka upp vatten och salt. Lägg i mandlarna och låt dra ca 1 minut.
Häll av vattnet.
Lägg mandlarna på en plåt och rosta i ugnen på 200 grader ca 10 minuter.
Njut!!

Jag har köpt mig en epilator och måste nog säga att det är ett utav de bättre köpen jag gjort. Det tar tid att epilera hela benen men det är det värt. Så silkeslena ben!
Och inte gör det speciellt ont heller (som många påstår). Ungefär samma känsla som att tatuera sig :) 

Efter min käftsmäll som jag fick för ett år sen så klarar jag inte riktigt av att köra på i trehundra knyck längre. Min kropp säger tvärt ifrån och tack och lov har jag lärt mig att lyssna på den. Har man väl bränt ut sig och tappat allt en gång så tror jag aldrig man blir helt frisk.  Jag kommer nog alltid känna av stressen snabbare än andra.
Den här obeskrivliga tröttheten går inte att förklara. Den här gången fick jag också ont i halsen, bihålorna, inflammation i tandköttet och värk i kroppen. Så nu har jag sovit i två dagar och det får räcka.  Vet också med mig själv att jag måste rycka upp mig för annars fastnar jag i mattheten.

Utbrändhet är inget man blir fri ifrån, det finns med dig alltid. Du måste bara lära dig att hitta nya vägar runt den där vägen som går käpprätt ner i mörkret. ..

 

Som sagt... en dag fylld av glädje, kärlek, vänskap, solsken och massvis av värme. 

Vi hade möhippa för vår älskade brud igår. Om tre veckor går bröllopet av stapeln och det ska bli så roligt! Och den här möhippan har närmat sig med stormsteg, varit en massa planerande och smusslande så det är på sätt och vis skönt att den är över. Även om dagen var helt fantastisk med underbara människor.

Vi kidnappade Vera utanför dörren, korkade upp skumpan på en gång och åkte till ClasCraft, ett glasblåseri i Sävedalen där Louise mötte upp oss och Vera fick blåsa två vackra glas själv (efter genomgång med Louise såklart!) som hon och Tommy kan skåla i på bröllopet. Det roligaste av allt är att Vera berättar att hon ville utbilda sig till glasblåsare då hon var yngre, och att Tommy faktiskt gått i skola i ett år för att lära sig blåsa glas!

 

 Jag, Vera, Linda och Tina.

 

 Här visar Louise Vera hur hon ska göra

 Dags att öppna upp glaset!

Sen blev det picknick på vårt älskade Ramberg

 

Vera är i full färd med att måla sin känsla av sin blivande man

 Oja!   

 

Kärlek och värme

 

 Jag och bruden

Efter en skrattfest på Ramberget och en vild femkamp på Liseberg så var vi rätt möra. Kvällen fortsattes hemma hos mig där vi åt vegetariskt, drack vin och pratade till natten. 

Vilken fantastisk dag med massvis av kärlek!!!

Sen slocknade jag som en utslagen bebis kan jag lova.....