Förlåt älskade vän, jag vill inget annat än glädjas åt/med dig men jag kan inte. Inte just nu. Jag vill inte vältra mig i någon självömkan men det går ibland inte att undvika. Jag kan inte undvika den just nu.
Jag vill dela din glädje och din förväntan. Jag vill vara hon som du kan bubbla ur dig all din lycka till, hon som bubblar med dig.

Varför måste jag vara så satans olycklig?


Ja, det är pms veckan nu....