Dag 02 - Min första kärlek

Oj, förälskad var man ju mest hela tiden under tonåren och objektet varierade. Men Daniel.... han var min absolut första KÄRLEK.
Han är ett år yngre än mig och flirten började när jag gick andra året på gymnasiet och han första året. Vi var med i något som hette Ansgars på den tiden, en ungdomsgrupp inom kyrkan som var inriktad mot scouting. Mycket läger, nattvandringar och hajker. Otroligt roligt och vi blev väldigt tajta, allihopa. Vid den här tidpunkten så gick vi mer och mer över till att bli ledare för de yngre grupperna och jag och Daniel hade juniorerna ihop. Det hela utvecklades till en mycket bra vänskap och tillsist så blev jag förälskad. Han hade dock tjej vid denna tiden så inget hände. Jag var olyckligt kär. Så gjorde tjejen slut och Daniel sökte tröst hos mig. Det var starten....
Hon tog honom tillbaka, han dumpade mig. Hon dumpade honom, jag tog honom tillbaka... osv.

Mitt hjärta gick sönder lite mer och mer för varje gång. Vi var aldrig ihop, jag var alltid rebound för honom. Och jag lät mig själv vara det.
Åren gick och vi kunde aldrig hålla oss ifrån varandra när vi sågs.
Men tillslut fick jag nog. Jag minns den stunden så väl, hur skönt det kändes när jag insåg att jag äntligen var fri.

Vi jobbade på samma plats många år senare och byggde upp en fin vänskap igen. På en sen efterfest satt några av våra arbetskamrater och hetsade på Daniel, tyckte att vi skulle bli ett par. Då säger han; "Jag har satt min sista potatis när det gäller henne. Hon är kvinnan i mitt liv, men jag har sabbat det".
Och det hade han.... men jag tänker på honom än idag.