Jag är inte speciellt politiskt engagerad. Jag har aldrig funnit det speciellt intressant. Men valtider drar alltid fram politikern i mig.
Jag blir så förbannad och besviken på de flesta politiker mestadels hela tiden. Jag blir alltid förbannad på människor som ljuger. Men något som gör mig ännu mer förbannad är självgoda egoister som har en framtidsdröm om ett sverige där vi alla skiter i varandra och enbart bryr oss om oss själva.
Jag har inget fett leverne. Jag tjänar verkligen inte pengar gräs. Jag har nyligen bytt ner mig till en etta för att kunna ha lite mer pengar över i månaden. Jag har ingen platt-tv, inga tv-spel, ingen iPhone, ingen ny dator, ingen bil och just nu inte ens en soffa. Jag har studieskulder, en katt som är sjuk och kostar mig mycket, dåliga tänder, inget fast arbete osv... Men jag lever rikt! Jag har det så bra jämfört med många andra, jag kan hjälpa andra! Och jag vill hjälpa andra, jag kommer göra det så länge jag klarar av att andas själv.
Men... vad händer den dagen då jag kanske inte längre får arbeta kvar eller då jag kanske blir sjuk. Som den här tjejens mamma blev, läs och förfaras säger jag bara. Det är för djävligt att det är tillåtet att behandla människor på detta viset. Länk till bloggen kommer här.

Innan man dömer och bestämmer sig för en åsikt så anser jag att det är viktigt att man ser till sig själv. Sätt dig in i situationen, byt plats med den som är drabbad. Vad hade du då velat att politikerna skulle göra för dig?
Avslutar inlägget med en film som säger mycket. Och med en uppmaning. Gå och rösta, och rösta rätt.